En mer än berättigad fråga i Katrineholm med tanke på den nya skollag, som omfattar utbildning från förskola till och med vuxenutbildning som skall tillämpas från den 1 juli 2011 och för vuxenutbildningen den 1 juli 2012. En del av lagen handlar om skolbibliotek och för första gången regleras dessa i skollagen. Det betyder att den skrivning om skolbibliotek som finns i Bibliotekslagen (se nedan) försvinner. Enligt 2 kap 36 § i (nya) skollagen ”skall alla elever ha tillgång till skolbibliotek vilket även gäller friskolorna.” Alltså även friskolorna! I regeringens proposition "Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet" (2009/10:165) anges följande: Tillgången till skolbibliotek måste kunna anordnas på olika sätt beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. En liten skola på landsbygden kan ha behov av andra lösningar än en stor skola i en stor stad. Därför måste anordnandet av skolbibliotek kunna se olika ut utifrån varje skolas eller elevernas olika behov och förutsättningar.
I Katrineholm präglas skolbibliotekssituationen av:
• Splittrad och oklar struktur med flera huvudmän i fråga om drift, strategi, mål, ansvar och ekonomi. Oklar rollfördelning mellan ex.vis. Kultur- och turismnämnden (KTF) och Bildningsnämnden (BIF).
• Samarbetet mellan KTF och BIF är disparat och bygger för närvarande på enskilda initiativ än väl genomtänkt och sammanhållen strategi. Det har fått till följd att det finns betydande ojämlikheter i mål, service, utbud och kvalitet.
• Antalet skolbibliotek, med fackutbildad personal, inom grundskolan på landsbygden är väl tillgodosett. Däremot finns brister avseende personal, lokal och utbud inom grundskolorna i centralorten.
• Skolbiblioteken saknar verkställande organisation för operativ samordning och utveckling av biblioteksresurserna.
• Få (eller inga) planer finns på övergripande eller lokal(t.ex. rektorsområde) nivå för hur skolbiblioteken kan/skall integreras i skolans arbete. Verksamheten är utlämnad till enskilda initiativ och ställningstaganden från bibliotekets eller skolans sida.
Så vad är ett skolbibliotek och vad skiljer det från ett folkbibliotek?
Folkbibliotekens huvuduppgifter är att verka för läsning, information, bildning och upplevelser samt utgöra en fri och öppen mötesplats för alla kommuninvånare. De är dimensionerade för och har ett ansvar för gemene mans tillgång till bibliotek – men inte för den enskilda skolan. Folkbiblioteket bidrar till att vidga och höja kunskapsnivån i kommunen genom att erbjuda ett aktuellt, allsidigt och kvalitativt medieutbud och en varierad programverksamhet. Att alla har rätt att använda ett folkbibliotek är inte samma sak som att ett enskilt folkbibliotek (i princip) skall fungera som skolbibliotek åt en eller flera skolor.
Ett skolbibliotek däremot skall fungera i ett dagligt pedagogiskt sammanhang och stödja och främja de utbildningsmål som finns på nationell och lokal nivå. Det skall stimulera barns och ungdomars lust att läsa och främja språkutveckling. Skolbiblioteken kan/bör även ha en ny strategisk roll att spela i informationssamhället. För att kunna använda sig av nätets alla möjligheter krävs kunskap om sökning, värdering, källkritik med mera.
Ett bra skolbibliotek ska stå i centrum för skolans pedagogiska arbete och kontinuerligt vara en naturlig samarbetspartner för alla lärare. Då krävs det utbildad personal på plats, adekvata resurser och en medvetenhet från skolan sida. Det gör det inte idag! Men det finns hopp eftersom det finns goda exempel ute i landet som visar på hur skolbibliotek kan integreras i skolans arbete till gagn för elevernas kunskapsinhämtning, språkutveckling och läsförståelse. Men detta är primärt inte en fråga som folkbibliotekets chef eller personal i första hand skall driva. Det är skolans ansvar. Men vi hjälper gärna till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar