Så här tycker.........Demokrati betyder inte...!

Anledningen till mitt inlägg idag är en kommentar till mitt debattinlägg om "Bibliotek, demokrati....." i  K-kuriren den 3 nov. Personen ifråga anser inte att biblioteket är det demokratiska grundfundament i samhället,som jag hävdade i artikeln. Och detta av två olika anledningar.

Den ungefärliga betydelsen av ordet demokrati är folkstyre. Det är ett mångfacceterat begrepp som har lite olika betydelse, valör och genomslag beroende på sammanhang och omständigheter. Men det betyder inte att jag som individ i alla lägen får igenom just min åsikt eller mina förslag. Den sortens individuell direktdemokrati skulle bli rätt byråkratisk och vrångkaotisk, vågar jag tro.

Den första för att jag och övriga kollegor på biblioteket inte släpper igenom alla hans kommentarer på våra bloggar. Till denna blogg och bibliotekets övriga kommer, från personen i fråga, varje vecka ett antal kommentarer om allt mellan himmel och pannkaka. Vår utgångspunkt är att kommentarerna skall ha något med innehållet i våra inlägg att göra. Så är det sällan. Men de som har det publiceras. Rent juridiskt kan man som t.ex. kommuninvånare inte kräva att ens kommentarer publiceras.

Det andra skälet är att personen anser att biblioteket ägnar sig åt något slags inköpsförmynderi. För att vara en fullödig demokratisk institution borde det, enligt honom, finnas en folkvald grupp som var med och bestämde exakt vilka media som skulle köpas in, alternativt bedömdes olämpliga. För det första kan sägas att vi lägger oss vinn vid att ta in inköpsförslag från våra kunder. Något som ökat högst betydligt under senare år. Vilket gläder oss väldigt mycket. Men det betyder inte att varje enskilt förslag accepteras. Det görs en rimlighetsbedömning i varje enskilt fall. Bibliotekets personal är välutbildad och har lång erfarenhet av olika ämnen och medietyper vilket borgar för att inköpsverksamheten har hög kvalitet och görs enligt de intentioner som vi har att följa.

I mål för kultur- och turismnämnden 2009-2011 står om biblioteket att "Utveckling skall ske i samspel med medborgarnas behov och önskemål till lärande och nöje enligt biblioteksplanens intentioner." I biblioteksplanen sägs om media bl.a. följande:

• Biblioteket erbjuder ett rikt och varierande medieutbud baserat på mångfald och kvalitet. Samlingarna gallras regelbundet.
• utbudet anpassas efter kommuninvånarnas behov och önskemål.
• biblioteket fortsätter sin satsning att erbjuda nya medietyper.

Dessutom har vi fått till en mycket snabb och effektiv hantering av medieflödet. Under senare år har ledtiderna från beställning/förslag till att boken (eller annat media) finns att hämta för kund gått ner med mer än 100%. De byråkratiska hindren är undanröjda och fokus ligger på att kommuninvånarna skall få (har rätt att kräva) optimal service. Om vi leker med tanken att det skulle finnas en medborgargrupp som skulle följa medieutgivningen så skulle dom behöva arbeta minst halvtid med detta. Plus att det skulle krävas lång erfarenhet. Effekten skulle bli att ledtiderna skulle öka med si så där en 1000%. Det tror jag inte kommuninvånarna i Katrineholm skulle vara roade av.

Så här tycker.................Kundundersökning på Ängeln!

Just i detta nu pågår en bred kundundersökning i Katrineholm. Det är 1000 personer som blir telefonintervjuade om sina kulturvanor i stort. Resultatet kommer att presenteras för alla katrineholmare i början av december. En andra undersökning kommer att genomföras i kulturhuset Ängeln och handlar specifikt om verksamheten där. Undersökningen äger rum i slutet av november och ca: 200 personer kommer att intervjuas i s.k. kultursamtal. Vi hoppas att ni som blir "utsatta” för intervjuerna inte misstycker. För oss är det viktiga synpunkter ni lämnar som blir värdefull hjälp i vår strävan att ständigt bli bättre. Vill du veta mer om företaget som gör undersökningarna eller läsa om hur det går till mer i detalj så läs på JEMAs webbplats. Som med den första undersökningen så kommer vi att presentera resultatet för er så snart som möjligt.

Så här tycker......Om bibliotek och integration, del II.

Biblioteken spelar en betydelsfull roll för integrationen i samhället. Ett faktum som ofta glöms bort i allehanda diskussioner. Inte minst i lokala politiska fora. Det avspeglar sig inte minst i bristande förståelse för att våra mediekostnader ökar eftersom vi behöver köpa in avpassade media för nya språkgrupper. Det kan vara böcker på enkel svenska, böcker på hemlandets språk...m.m. Det är inte enbart andra förvaltningars (t.ex. skolans) kostnader som ökar. Fast jag vill helle se det som en investering för förbättrad integration, snarare än en kostnad.

Hur som helst så är bibliotekens roll för integration ofta negligerad. I Katrineholm (och på andra bibliotek) är biblioteken väl fungerade mötesplatser. Med tanke på hur segregerat det svenska samhället är så är det väl den enda plats där männsikor med olika bakgrund kan mötas på ett naturligt sätt. Titta bara på succén med våra Språkkaféer. Det är också en plats där man kan hämta information och skaffa sig kunskaper om det svenska samhället. Man kan lära nytt och behålla sitt språk genom ett stort utbud av media av olika slag. Inte minst kan "vi, vita svenskar, möta och ta del av och lära om andra kulturer.

Ett försök att leda detta i bevis gjordes 2008 av Svensk biblioteksförening, som då undersökte bibliotekens betydelse för integration. Man gav ut en forskningsöversikt: "Framgångsrikt, men förbisett - om bibliotekens betydelse för integration." En sammanfattande analys visar "att biblioteken är framgångsrika arenor för integration. Samtidigt saknar biblioteken ett uttalat uppdrag och betaktas därmed inte som viktiga verktyg i arbetet för integration." Vare sig i den nationella! bibliotekspolitiken eller i den lokala (läs Katrineholm).

Så här tycker......Om bibliotek och integration, del I.

Under de senaste veckorna har vi kunnat ta del av den mediala storm som blåste upp efter Dahlströms aktion mot romer på besök. I K-kuriren sattes väl nytt rekord i antal insändarekommentarer. Det var en blandning av såväl antipati som sympati för vad som skett. Man kan tycka vad man vill om sakfrågan. Vi lever ju gubevars i en demokrati. Det hela fick mig i alla fall att äntligen skriva om bibliotekens roll och betydelse för integration. Till Katrineholm har det under de senaste åren anlänt flyktingar från Somalia. Staden är inte direkt obekant med invandring eftersom det under olika skeden och av olika skäl kommit andra nationaliteter till byn. Men reaktionerna från "Katrineholmarna" är numer i ett annat tonläge och annan intensitet än förr om åren.


Inte sällan blir personalen på kulturhuset/biblioteket varse de numera ofta förekommande smyg- eller öppenrasistiska åsikter som florerar bland katrineholmarna. Via brev, samtal, antydningar eller genom överhörning får vi reda på att kulturhuset blivit "förstört" eftersom det numera besöks av många Somalier. Det anges att många?? har slutat komma till biblioteket av det skälet. -"Dom andra har tagit över", som ngn sa till mig för ett tag sedan.

Mig veterligt bor somalierna i Katrineholm och per definition är dom alltså "katrineholmare" och med det följer att dom som alla andra är välkomna till den enda plats i dagens samhälle dit man kan gå utan krav på motprestation. Man behöver inte köpa något eller betala för att få komma in, utan man kan bara vara om det är det man önskar. Vi lever i en demokrati och våra folkbibliotek är ett av grundfundamenten för att garantera demokratins fortlevnad och utveckling. Biblioteket är värdeneutralt i den bemärkelse att man kan ta del av varierande uppfattningar om allt och intet, presenterat i de former som vi tillhandahåller. Bland våra viktigaste uppdrag är att bidra till det individuella och samhälleliga lärandet. Spontant eller planerat, individuellt eller i grupp. Genom våra media, våra arbetssätt, våra relationer med många möjliggör vi allas möjlighet till lärande, information och kultur.

Hur kan biblioteken bidra positivt till intergationen i samhället. Katrineholm och annorstädes? Inte sällan, tvärtom mer ofta, är biblioteket det första ställe nyanlända flyktingar besöker. Till en början för att träffa likasinnade och efterhand som man kommer in i samhället, tar man också del av bibliotekets rikhaltiga utbud. Under de senaste åren allt sedan de första somalierna anlände till Katrineholm har vi sett detta ske med all önskvärd tydlighet.

Jag återkommer i nästa inlägg med en fortsättning på detta tema.

Så här tycker..........Om släktforskning!

Bilden föreställer det rum för släktforskare som finns i kulturhuset Ängeln och som tillhandahålls kostnadsfritt för släktforskarföreningen. För en tid sedan fick jag ett brev där skribenten var av den åsikten att utrymmet är för litet och finns på en allt för undanskymd plats i biblioteket. Personen skriver också att det är en sysselsätting som växer. Nog så riktigt, men i takt med att allt mer forskningsmaterial digitaliseras sitter fler numera hemma och släktforskar. Precis som skribenten själv, som inte längre vill nyttja rummet i Ängeln.

Vi fick även förslag på att riva väggen till korridoren utanför och att det dessutom borde finnas ett pentry för föreningen. För det första så kan man ställa sig frågan varför biblioteket (gäller även andra bibliotek i landet) kostnadsfritt skall erbjuda just släktforskare plats i sina lokaler. Självklart finns det historiska och verksamhetnmässiga skäl  till att det är så, men det kan ifrågasättas om just släktforskare skall åtnjuta privilegier. Det finns många andra historiska grenar vars verksamhet skulle motivera ett utrymme i biblioteket. I "Sörmlandsrummet" finns ett rikhaltigt utbud av lokalhistoria men tyvärr finns inte utrymme att foga samman detta med släkforskningsdelen. Så det är inget realistiskt alternativ.

På sikt kommer vi att behöva använda släktforskarrummet för andra ändamål, då det är många av våra verksamheter som behöver plats. Det betyder inte att jag anser att det är en oviktig verksamhet, men den tekniska utvecklingen gör att behov av tryckt material inte längre behöver lagras fysiskt, vilket minskar lokalbehovet. Datorer och läsapparater kan istället placeras mer öppet i biblioteket. I anknytning till vår verksamhet i stort. Det skulle synliggöra släktforskningen. Ett sista ord om pentry. Eftersom vi under 2011 (försenat tyvärr) kommer att bygga om såväl barn- som vuxenavdelning skall vi försöka få till stånd ett utrymme där man både kan värma mat och dryck och även äta den. Det är önskemål som framförts från främst besökare med småbarn. Så det hoppas vi blir av. Men då får alla besökare samsas om detta.

Så här tycker.......Om mobiltelefoner på biblioteket!

Häromdagen samtalade jag med en besökare som ville framföra synpunkter om våra förbudsskyltar. Speciellt då det som står om mobiltelefoner. Det blev ett både trevligt och långt samtal om mobiltelefoner och allt möjligt om bibliotek och samhället i stort. Det fina med att träffa kommuninvånare (eller andra) på golvet är att det inte blir anonymt och själva samtalet får en annan (oftast) dimension än den virtuella kommunikationen. Som behövs den med.

För att göra en lång historia kort så har vi i kulturhuset Ängeln avstått från att ha förbudsskyltar eftersom det motverkar vår vilja att vara välkomnade och inbjudande. Vid behov så har personalen pratat direkt med kunderna. Det har fungerat men gradvis har besöken ökat med 30 % och huset är inte byggt för att klara de ljudströmmar den stora mängden besökare. Ett kärt dilemma minst sagt.

Sagt och gjort så har vi kommit fram till att vi skall ha ett antal trivselregler om mat och dryck, ljud, mobiler...m.m. Vi försökte få till ett trevligt tilltal i stället för direkta förbud. Förbjudet att.., Ät inte här, Plocka upp efter dig.....etc, har ett tilltal som vi inte tyckte passade de signaler vi vill sända till våra besökare. Vad gäller mobiltelefoner så blev skrivningen som i displayen på bilden. Det var den som personen i fråga tyckte var för mild och mesig. Det kunde skrivas betydligt tydligare och mer pang-på.

Det finns en tyst zon i biblioteket och det finns områden där man kan prata (i telefon eller på annat sätt) med lite större bokstäver än i tysta zonen. Problemet är att lokalerna inte är avpassade för ljuddämpning, mer för ljudspridning. Kommer att åtgärdas vid kommande ombyggnad. Om man pratar tyst i telefon eller i ett samtal med andra är som jag ser det ointressant. Det är nivån som är väsentlig.

Så här tycker......Om gallrade tidskrifter

I veckan kom det en man till informationsdisken och frågade om vi inte, för hans räkning, kunde lägga undan en årgång av en tidskrift, när vi väl gallrat den från samlingarna. I informationsdisken fick han det korrekta svaret att vi inte lägger undan gallrade årgångar för de som så önskar. Han ville hur som prata med chefen så jag ringde upp honom och berättade om de skäl som ligger bakom vårt beslut att inte lägga undan årgångar av de tidskrifter som vi gallrat från samlingarna. Vi hade ett väldigt trevligt samtal och jag vågar tro att vi  fick ömsesidig ökad förståelse för varandras synpunkter.

Som det nu är så är den generella "regeln" att vi i biblioteket har innevarande årgång plus året före i samlingarna. Undantag finns. I år finns 2010 plus 2009. Under våren 2009 gallrades 2008 ut från hyllorna och helt sonika rakt ner i pappersåtervinningen. Jag är fullt medveten att det, vid en första anblick och utan att man har helhetsperspektivet, kan verka anstötligt. Så varför gör vi så? Vi har ett stort antal kunder som önskar/vill vi skall lägga undan t.ex. tidskrifter. Jag vågar gissa på att det är ngt hundratal. Att vi under resan gång skulle hålla koll på vem som vill ha vad är inte möjligt. I alla fall skulle vi få skapa ett system för att hålla ordning på önskemålen. Det är inget som vi prioriterar. Vi väljer att använda tiden till andra, vad vi bedömer viktigare saker. Som kund är man inte lottlös utan det finns möjlighet att låna hem såväl lösnummer som hela årgångar.

Sen kan det alltid diskuteras om vi inte i stället för att låta det gallrade gå i återvinningen skulle erbjuda hela årgångar till försäljning efter gallring. Det finns många bibliotek som gör så. Men även här är det fråga om att minska hanteringsinsatserna. Därför slängs dom. Men inget är hugget i sten, utan vi omprövar ständigt våra beslut, så i framtiden kan vår inställning kanske modifieras.

Så här tycker......Om toaletter m.m

Vi fick ett brev där frågeställaren ställde sig undrande till varför vi stängt de två toaletter som finns längst inne i biblioteket(mot Djulögatan).


Kulturhuset Ängeln med bibliotek och konsthall finns på en vidsträckt yta med toaletter på tre platser. Under årens lopp har Djulögats toaletterna (de ligger undanskymt) använts till både det ena och det andra. Jag skall bespara er detaljerna, men det var ofta de var tämligen nedsnuskade och minst sagt oaptitliga att besöka. Vi beslutade därför att stänga dessa och fortsättningsvis enbart använda toalettererna på övriga platser i huset.

Toaletter i offentliga lokaler, inte minst bibliotek, är en ständig källa till irritation Det finns många, inte alltid roliga, historier att berätta. T.ex. hur mycket toalettpapper som stäljs (mkt vill jag lova).  Eller tvål. Ja, t.o.m. flytande tvål. Det är nästan så att man tror att det är systematiska stölder av våra offentliga hygienartiklar. Och nej, vi har inte mynttoaletter, eftersom det ofta leder till att låsen slås sönder för att komma åt de få kronor som finns inuti. Nyckel i disken? Aldrig i livet. Det är inget personalen skall syssla med. Lockar offentliga toaletter till ett annat beteende än det man tillämpar på sina hemtoaletter?

Så här tycker... om Nyhetshyllorna!

I ett tidigare inlägg lovade jag att ta upp synpunkter från kunderna här i bloggen. Detta för att även andra i Katrineholm skall få möjlighet att ta del av vad olika personer tycker och få svar eller en förklaring från biblioteket varför det är på det ena eller andra sättet. Den första frågan/synpunkten hämtar jag från ett brev som vi fick i somras fick från en av våra besökare. Anonymt, så detta är det enda sätt till återkoppling som står till buds. Personen hade  flera frågor/synpunkter som jag återkommer till i senare inlägg. Så här skriver personen: "Jag saknar de "Nyhetshyllor som tidigare fanns i "Deckarrummet". De temahyllor som står ute i receptionsutrymmet känns för mig hattigt och splittrande."

Svar: Man kan med rätta påstå att vi är under kontinuerlig ombyggnad av lokalerna på huvudbiblioteket. Detta för att motsvara de behov som finns hos våra besökare. Under de senaste fyra åren har såväl besök som utlån ökat kraftigt och dessutom har vi fler aktiviteter i huset än någonsin förr. Det ställer krav på att vi ständigt bygger/flyttar/disponerar om allt eftersom behoven skiftar/ändras/ökar. När vi byggde om entréhallen för några år sedan var skyltningen generellt väldigt splittrad och spretig i hela huset. Vi kom då fram till att förenkla och förtydliga denna efter följande principer.

1. När man kommer in huset och går in mot biblioteket skall man mötas av ett antal skylthyllor, där det växlas tema i princip varje vecka. Detta för att de av besökarna som är där ofta ständigt skall erbjudas nya läsupplevelser. Det skall vara en blandning av aktualiteter (klimatmöte, Pridefestival, Nobelpris, VM-fotboll..etc), "glömda" författare, kulturföreteelser m.m. Kort sagt en blandning, vilket självklart kan upplevas som lite splittrat.

2. Lite längre in men väl synlig redan från entrén finns den s.k. Zonen, där all ny vuxenmedia ställs, med framsidorna ut. Där samsas skönlitteratur med Dvd-filmer, språkkurser, facklitteratur, ljudböcker m.m. Vi anser att det förtydligar genom att allt nytt finns på ett ställe.

3. För respektive avdelning finns sedan skyltning som har anknytning till just det ämnet. Så även för deckarrummet, där vi lyfter fram både kända och mindre bekanta författare.

Vi är väl medvetna om att alla inte är nöjda med allting, men vi tror vi träffat ganska rätt vad gäller skyltningen, då det är många som uttryckt sin uppskattning över denna. Men vi är tacksamma för alla synpunkter vi får, positiva som kritiska, eftersom det ger oss chans att ständigt förbättra verksamheten, även om vi tyvärr inte har möjlighet att tillfredsställa alla åsikter. Så hör gärna av er, på det sätt som ni vill. Muntligt eller skriftligt.