Rachid Taha - ingen endimensionell musiker!

Inte så känd i Sverige vågar jag tro, även om han besökt landet några gånger. Men i stora delar av världen är han välbekant och hyllad. Så vem är då Rachid Taha och varför borde man ägna sina öron ( kroppen följer med utan prut) åt hans musik? RT föddes 1958 i Oran i Algeriet men familjen utvandrade till Frankrike för att bosätta sig i Lyon. En bättre framtid för familjen var naturligtvis orsaken till flytten, precis som för många andra familjer både då och nu. Musiken kom tidigt in i bilden och intresset för västvärldens rock och punk mixades med både nordafrikansk rai och med mer traditionell arabisk musik till en sjusärdeles livgivande blandning. Bandet "Carte de Séjour "(grönt kort) bildades 83 och efter några skivor satsade RT på en solokarriär även om han (precis som The Boss) har ett väl samspelt band med sig. Ett tjugotal album har han hunnit med sedan början av 90-talet och det stora genombrottet kom 1998 med skivan "Diwan". Den och "Diwan 2" från 98 är de skivor som mest helhjärtat knyter an till de nordafrikanska rötterna. Den senaste Bonjour från 2009 är betydligt spretigare i låtval och uttryck. Musiken framförs med en blandning av rockens instrumentering och traditionella arabiska instrument. En framträdande roll spelar stränginstrumentet Mandolute. En variant av den arabiska lutan Oud. Sångtexterna är på franska och arabiska.

Lika vid som RT är i sin musikblandning är han i sin personliga framtoning. Inte sällan gravt provocerande för såväl arabpolitiker som franska makthavare. Men samtidigt finns en påtaglig romantisk sida som förstärker intrycket av att han inte är någon endimensionell musiker och människa. Det är det som gör hans musik till en rik glädjekälla att ösa ur. Han berättad för en intervjuare: "For me, (my) music is rock 'n' roll, colored by what's inside me -- and what's inside me is I'm European, Arab and Muslim." Mycket nöje! Håll i hatten för det svänger rejält.