I dagens Katrineholmkurir kan man läsa att Flodabygdens friskola skall öppna högstadium inne Katrineholm från hösten 2012. Det leder mig till fundera kring hur man hade tänkt att lösa sina biblioteksfrågor. Från och med den 1 juli 2011 gäller en ny skollag och bland viktiga förändringar som kommit till i den är att:
"Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor."
Hur hade man tänkt att lösa det? Tidigare har man kunnat strunta i att ha skolbibliotek och istället "våldfört" sig på folkbiblioteken, vars huvudsyfte inte är att vara skolbibliotek åt vare sig åt kommunala skolor eller friskolor (om man inte avtalar om detta och köper tjänster). Folkbibliotek har helt andra uppdrag och medel avpassade för dessa uppdrag. Så frågan är: Hur hade ni tänkt lösa biblioteksfrågan. På sikt, när man arbetat klart med en definition av vad ett skolbibliotek är, kommer Skolverket att göra kvalitetsuppföljningar även vad gäller skolbibliotek.
Föga förvånande svarade Friskolornas riksförbund i sitt remissvar om nya skollagen att man ville ha bort beteckningen skolbibliotek i lagen och ersätta den med bibliotek. För då skulle man ju kunna hänvisa till användning av vilket bibliotek som helst. Alltså, man skulle kunna hålla nere sina kostnader och leva gott på folkbiblioteken. Detta är ingen isolerad fråga för Katrineholm, utan så här beter man sig över hela landet.
Inom skolvärlden verkar man vara blind, döv och stum inför vikten och värdet av skolbibliotek och skolbibliotekarier för barns och ungas språkutveckling och som stöd i informationssökningsprocessen och kunskapsinhämtandet. Det är fascinerade och mycket, mycket märkligt. Frågan är varför?
SvaraRaderaJa det finns nog inget enkelt svar på din berättigade kommentar och fråga. Ytterst få kommuner har tagit ett samlat grepp om skolbiblioteken och faktiskt funderat över hur man skall använda dessa i en pedagogisk situation. I ett samspel mellan bibliotekarier, lärare och elever. För det är just det man behöver göra till en början. Det måste finnas insikt och viljeinriktning från såväl högsta skolledning som politiker. Det är inget som (t.ex.i Katrineholm) varje rektor skall besluta om själv. Allt för ofta blir skolbiblioteken budgetregulatorer och det bevisar verkligen hur lite insikt man har om skolbibliotek.
SvaraRadera