Skolbibliotek och Katrineholm

Hur är det då med Katrineholm och skolbiblioteken. Är de lämpligt fördelade? Eller ofördelade? Finns det fördelar om de blir omfördelade? Som bekant får man "rätt svar" först när man ställer "rätt frågor". Den bild jag beskriver kan kanske hjälpa till att ställa några av "de rätta frågorna".

I Biblioteksplan för Katrineholm (antagen i kultur- och turismnämnden i nov 08, poängteras några särdrag som gäller kommunens biblioteksverksamhet. Där sägs bl.a. "att det är en oklar rollfördelning mellan kultur- och bildingsförvaltningarna för skolbiblioteksverksamheten. Att det finns betydande ojämlikheter i mål, service, utbud och kvalitet för skolbiblioteken. Att det finns få planer på övergripande eller lokal nivå för hur skolbiblioteken kan/skall integreras i skolans arbete. Antalet skolbibliotek, med fackutbildad personal, inom grundskolan på landsbygden är väl tillgodosett. Betydligt bättre än ”normalläget” i landet. Däremot saknas väl fungerande biblioteksverksamhet inom grundskolorna i centralorten."

Några exempel: Gymnasieskolorna har, utifrån sina förutsättningar, valt olika lösningar för sina bibliotek men är på det hela taget väl försedda. Däremot är bilden för grundskolorna väldigt varierande (ojämlik?). Samtliga skolor på landsbygden (exkl. Bie) har bibliotek med välutrustade lokaler, fackutbildad personal minst 10 tim/vecka, bra medieanslag, goda digitala förutsättningar och det finns ett välutvecklat samarbete mellan bibliotekarier, pedagoger och elever. Skolbiblioteken är integrerade med folkbiblioteksfilialer och kulturförvaltningen svarar för driften. Det kan vara ett skäl till att det är god kvantitet och kvalitet på landsbygdsskolonas bibliotek.

I innerstaden är bilden helt annorlunda. Med ett undantag: Nyhemsskolan som existerar på samma grunder som landsbygdsfilialerna. I övrigt är variationen stor vad gäller lokaler, digitala förutsättningar, medieanslag och verksamhetsintegrering. Gemensamt är att det inte finns någon fackutbildad personal för det operativa arbetet. I innerstaden svarar bildningsförvaltningen för driften. Vissa stödresurser köps av kulturförvalningen.

Vad gäller medieanslagen så finns variationer: Allt från 30 kr/elev/år, 63 kr/elev/år till 130 kr/elev/år för innerstadskolorna medan landsbygdsskolorna (inkl. Nyhemsskolan)har en spridning mellan 195 till 525 kr/elev/år. Snittet för landsbygdsskolornas bibliotek är 281 kr/elev/år i medieanslag. Snittet för innerstaden skolbibliotek hamnar på ca: 64 kr/elev/år. Så nog är det skillnad alltid. Men det finns hopp! Det pågår naturligtvis arbete med att hitta lösningar för att förbättra rådande situation.

Men vad är ett skolbibliotek? Mer om det i ett kommande inlägg.